Blog

Varför ensamheten är farligare än du tror

Varför ensamheten är farligare än du tror

Nu när vi alla måste hålla avstånd på grund av coronaviruset ägnas det mycket uppmärksamhet åt ensamhet bland de äldre. Men även yngre personer kan känna sig ensamma. Ensamhet förekommer oftare än vad du tror. Ungefär 7 % av alla vuxna personer i Europa känner sig regelbundet ensamma. Det är, märk väl, 30 miljoner människor! Tyvärr är det fortfarande ett tabu kring detta ämne. Det är väldigt tråkigt, eftersom ensamhet kan ha långtgående följder för hälsan.

När är du ensam?

Många människor tror att ensamhet är detsamma som att vara ensam. Det är ett missförstånd. Någon som bor ensam och har få sociala kontakter, känner sig definitionsmässigt inte ensam. Medan någon som har en stor familj och en stor vänkrets däremot kan känna sig mycket ensam. Ensamhet handlar mer om känslan av att du inte hör till. Saknaden av en nära relation med andra personer.

Social eller emotionell ensamhet

Ensamhet kan bero på social isolering, om att du verkligen pratar med mycket få människor. Detta begrepp står nu, på grund av coronakrisen, verkligen i förgrunden. Media ägnar mycket uppmärksamhet åt äldre personer (eventuellt på äldreboenden) som inte får ta emot besök och inte heller får vistas utomhus.

Men social ensamhet förekommer även i andra åldersgrupper. Många ungdomar känner sig ensamma eftersom sociala medier sätter dem under ett enormt tryck. De har känslan av att inte kunna uppfylla förväntningarna med den perfekta bild som är normen på plattformar såsom Facebook och Instagram. Det leder till en negativ självbild och osäkerhet, varigenom ungdomar ibland väljer att dra sig undan det sociala livet.

En annan form av ensamhet är emotionell ensamhet. Det fattas då något i kvaliteteten på de relationer du har. Till exempel om du har känslan av att dina vänner och familjemedlemmar inte förstår dig eller inte ägnar dig tillräcklig uppmärksamhet. Eller om du inte vågar vara dig själv i deras sällskap.

Vad är följderna av ensamhet?

Alla känner vi oss väl ensamma någon gång. Ofta handlar det om en särskild period varefter känslan mattas av av sig själv. Men den som är ensam en längre tid, kan få besvär av kroppsliga- och psykiska problem. Då har vi inte ens nämnt oskyldiga krämpor såsom huvudvärk eller illamående. Äkta, ihållande ensamhet kan leda till ingripande sjukdomar, till exempel:

  • Alzheimer och andra typer av demens. Denna sjukdohttps://www.dokteronline.com/se/hogt-blodtryckm hänger samman med symptom såsom minnesförlust och kognitiv försämring.
  • Hjärt- och kärlsjukdomar, såsom en hjärtinfarkt eller en stroke (hjärnblödning).
  • Depressioner. Den som är ensam, hamnar ofta i en negativ spiral av dystra tankar och känslor av tomhet, ledsnad eller meningslöshet. Man har även hittat ett samband mellan ensamhet och självmordstankar.

De kroppsliga och mentala problemen till följd av ensamhet går delvis att skylla på en osund livsstil. Människor som känner sig ensamma, tar inte hand om sig själva på rätt sätt. Det kan yttra sig i:

  • Osunda matvanor;
  • Mindre kroppsrörelser;
  • Mer rökning och/eller drickande;
  • Dålig sömn.

Ensamhet leder ofta till alkoholberoende eller drogmissbruk. Alla dessa faktorer ökar risken för besvär såsom övervikt, högt blodtryck och hög kolesterolhalt. Och detta är återigen riskfaktorer för en allvarlig sjukdom såsom hjärtbesvär och Alzheimers sjukdom.

För tidig död på grund av ensamhet

Effekten av långvarig ensamhet är så stor att människor kan dö tidigare av det. Den tyska psykiatrikern Manfred Spitzer påstår till och med att ensamhet är två gånger så dödligt som att dricka alkohol och 20 procent dödligare än att röka. Sammanlagt är det inga uppmuntrande siffror.

Vad kan du själv göra mot ensamhet?

Den som känner sig ensam och som har besvär av det, kan försöka att själv göra något åt det. Här finns några tips:

  • Undersök varför du är ensam. Först då kan du vidta de rätta åtgärderna. Är du blyg eller rädd för vad människor tycker om dig? Eller handlar det helt enkelt om praktiska saker, till exempel om du har sämre rörlighet och därigenom inte kan vistas ute?
  • Sök hjälp. Har du kommit på vad kärnan i problemet är, kan du söka hjälp. Din husläkare är ofta en bra början. Hen kan till exempel ge dig en remiss till någon vårdgivare, såsom en psykolog eller en viss rådgivningstjänst inom kommunen.
  • Prata om problemet. Om inte någon vet hur du känner dig, finns det heller ingen som kan hjälpa dig. Ring en bekant, familjemedlem, vän och lätta ditt hjärta. Berätta att du gärna skulle vilja ha mer kontakt och att du känner dig ensam. Det finns även (online) pratgrupper du kan vända dig till.
  • Anmäl dig till en klubb. Välj det som passar dig. Tycker du om att röra på dig? Anmäl dig då till en sport- eller vandringsklubb. Är du kreativ? Då passar en målarklubb dig bättre. Tycker du om att läsa? Testa hur det är i en bokklubb. På så sätt möter du fler människor på ett avslappnat sätt och utan förpliktelser.
  • Skaffa ett husdjur! Undersökning visar att sällskap av en katt, hund eller något annat husdjur som du kan kela med så minskar känslorna av ensamhet avsevärt. Att rasta hunden är även ett bra sätt att möta andra människor och få en pratstund.
  • Ta itu med de kroppsliga eller psykiska problemen. Besvär av kroppsliga eller mentala problem, som är relaterade till ensamhet, fastna inte vid problemen, utan ta itu med dem. En läkare kan skriva ut mediciner. Depressiva besvär kan behandlas bra med till exempel antidepressiva och även för högt blodtryck, alkoholberoende och sömnproblem finns det tillräckligt med lösningar för.

Hur kan du känna igen ensamhet och hur kan du motverka den?

Är du inte ensam men vill du gärna hjälpa andra? Personer som har besvär av ensamhet visar det inte så snabbt. Därför kan det vara svårt att känna igen ensamhet. Signaler som tyder på ensamhet är till exempel:

  • Ett ovårdat yttre;
  • Undvika eller avhålla sig från kontakter på grund av blyghet eller skam;
  • Enstaka sociala färdigheter.

Känner du någon som är ensam? Försök att komma i kontakt med denna person och behåll kontakten. Ta en fika ihop, promenera tillsammans eller helt enkelt småprata bara. Ett Lyssnande öra kan ofta göra stor skillnad! Erbjud hjälp om någon är bunden vid hemmet på grund av ålderdom, sjukdom eller något handikapp. Du kan kanske hjälpa till med att handla eller erbjuda en måltid.

Det finns också frivilliga instanser som försöker göra något åt ensamheten. Du kan ansluta dig till dessa om du vill göra något åt ensamheten i ditt grannskap. Titta på internet för en sådan inställning nära dig.

Om Dokteronline.com

Dokteronline.com är en plattform som sammanför konsumenter, läkare och apotek för att komma fram till personlig vård. Dokteronline.com tror på ansvarsfull självregi när det handlar om symptom som lätt kan behandlas.

Källor:

Alzheimer Nederland. (utan datum). Is eenzaamheid een risicofactor voor dementie? [Utgör ensamhet en riskfaktor för demens?] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://www.alzheimer-nederland.nl/dementie/oorzaken-preventie/eenzaamheid

EU Science Hub. (2019, 14 juni). How lonely are Europeans? [Hur ensamma är européerna?] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://ec.europa.eu/jrc/en/news/how-lonely-are-europeans

Happinez. (2018, 3 juli). Voel jij je eenzaam? Deze tips van therapeuten helpen je op weg. [Känner du dig ensam? Dessa tips från terapeuten hjälper dig på vägen.] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://www.happinez.nl/groei/de-epidemie-van-eenzaamheid-dit-is-wat-je-er-zelf-tegen-kunt-doen/

Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport. [Hälsovårdsministeriet.] (utan datum). Hoe kan ik eenzaamheid herkennen? [Hur kan jag känna igen ensamhet?] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://www.eentegeneenzaamheid.nl/dit-kun-jij-doen/hoe-kan-ik-eenzaamheid-herkennen/

Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport. (2019, 10 september). Over eenzaamheid. [Om ensamhet.] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://www.eentegeneenzaamheid.nl/over-eenzaamheid/over-eenzaamheid/

RIVM. (2018, 16 februari). Eenzaamheid | Cijfers & Context | Oorzaken en gevolgen | Volksgezondheidenzorg.info. [Ensamhet | Siffror & Kontext | Orsaker och följder | Volksgezondheidenzorg.info.] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://www.volksgezondheidenzorg.info/onderwerp/eenzaamheid/cijfers-context/oorzaken-en-gevolgen#!node-gevolgen-van-eenzaamheid

van de Poll, W. (2018, 20 november). Eenzaamheid is twee keer zo dodelijk als alcohol. [Ensamhet är två gånger så dödligt som alkohol.] Rådfrågat den 25 maj 2020, från https://www.trouw.nl/nieuws/eenzaamheid-is-twee-keer-zo-dodelijk-als-alcohol~bb9c513a/?referer=https%3A%2F%2Fwww.google.com%2F