Blog

Hur långt har vi kommit i striden mot corona?

Hur långt har vi kommit i striden mot corona?

Det verkar visserligen som om kulmen har nåtts i de flesta europeiska länder när det gäller infektion med coronaviruset, men det kommer att ta tid innan vi har blivit av med viruset helt. Efter veckolånga lockdowns i många länder lättas försiktigt på åtgärderna här och där, men rädslan för en ny infektionsvåg är fortfarande stor. Hur långt har vi egentligen kommit i striden mot viruset? Det är hög tid att ta en titt på de nyaste corona-utvecklingarna.

Finns det medicin mot corona?

Tyvärr. Medicinsk vetenskap har ännu inte hittat en medicin mot Covid-19, sjukdomen som orsakas av coronaviruset. Däremot har det visat sig att vissa redan existerande läkemedel kan hjälpa allvarligt sjuka coronapatienter. Det handlar då i första hand om malariamedicinen plaquenil (hydroxiklorokin) och klorokin, ett malariamedel som även används vid vissa auto-immunsjukdomar.

Trots detta används inte dessa läkemedel mot corona i större skala. Det beror på att klorokin och hydroxiklorokin har visat sig kunna framkalla allvarliga biverkningar (arytmi eller hjärtrytmrubbningar) hos coronapatienter.

Läkare och forskare arbetar självklart intensivt med att försöka ta fram ett säkert läkemedel mot corona. Just nu undersöker man till exempel blodplasma från tillfrisknade Covid-19-patienter. Denna plasma är rik på antikroppar som skulle kunna hjälpa andra coronapatienter att tillfriskna.

När kommer det att finnas ett vaccin mot corona?

Jorden runt sysselsätter sig ungefär 70 företag med att utveckla ett vaccin. Detta är emellertid tidskrävande, eftersom ett vaccin måste testas utförligt på människor. Man utgår ifrån att vi tidigast i början av 2021 kan vaccinera oss mot corona.

Forskare tror att ett vaccin åtminstone kommer att kunna erbjuda långvarigt skydd. Det beror på att coronaviruset knappast verkar muteras.

För vem är corona farligast?

Under perioden december 2019 till och med april 2020 har coronaviruset skördat mer än 200 000 liv. De flesta offren var äldre och hade någon form av underliggande sjukdomar. Vissa grupper löper större risk för att bli allvarligt sjuka av viruset. Du tillhör en riskgrupp om du:

  • Är 70 år eller äldre;
  • Använder läkemedel som sänker immunförsvaret. Det gäller till exempel vid organtransplantation eller vid vissa cancerbehandlingar;
  • Har en sjukdom som sänker immunförsvaret, såsom hiv;
  • Lider av en hjärt- eller kärlsjukdom;
  • Har högt blodtryck;
  • Lider av diabetes;
  • Lider av en lever- eller njursjukdom;
  • Lider av en lungsjukdom, COPD, astma, bronkit eller lungemfysem;
  • Lider av en nerv- eller hjärnsjukdom (såsom MS eller Parkinsons sjukdom).

Numera är dessutom känt att personer med övervikt har större risk för ett allvarligt förlopp av Covid-19. Majoriteten av coronapatienterna på intensiven har visat sig ha ett för högt BMI.

Kan jag testa om jag har (haft) corona?

Numera finns flera olika tester att tillgå, vilka kan konstatera infektion med coronaviruset. Testen görs på ett slemprov från näs- och halshålan och kontrollerar om viruset finns i kroppen. Resultatet kommer inom ett par dagar. Testet används nu framför allt kontrollera vårdanställda på infektion med corona.

Det finns också hemmatester som kan påvisa antikroppar mot coronaviruset i blodet. Dessa tester fungerar på samma sätt som ett blodsockertest: en droppe blod tillförs testet tillsammans med en speciell testvätska. Resultatet syns inom ett par minuter.

Dessa corona-blodprov för hemmabruk finns ännu inte att tillgå i alla länder. Det beror på att inte alla myndigheter har godkänt testerna. I dessa länder utförs rigorös forskning gällande de hemmatester som finns att tillgå.

Måste vi fortfarande stanna hemma och tvätta händerna?

I Europa börjar infektions- och dödssiffrorna äntligen att minska. Åtgärderna för att förbygga spridning av viruset har alltså visat sig vara effektiva. Vi måste därför hålla oss till dessa åtgärder tills det finns en medicin eller ett vaccin. Att stanna hemma så mycket som möjligt är därför att föredra. Det är inte alltid lätt, men det hjälper till för att förebygga en ny infektionsvåg.

Även rådet att tvätta händerna extra ofta fortsätter att gälla. Vissa människor oroar sig för att torr hud på grund av att tvätta händerna ofta är en extra riskfaktor för att få corona. Det stämmer inte: viruset kan inte tränga in genom huden. Inte ens om den är ordentligt irriterad.

Ger munskydd extra skydd?

I ett antal länder har man gjort användandet av munskydd obligatoriskt. Det råder många missförstånd om när man bör eller inte bör använda munskydd. Enligt WHO behöver man bara använda ansiktsmask om man själv hostar eller nyser, eller om du som frisk person tar hand om någon som har symptom av Covid-19.

hygiene bij corona

Det är väldigt viktigt att använda munskydd på rätt sätt. Följ därför WHO:s riktlinjer:

  • Tvätta först händerna med tvål och vatten eller använd handsprit.
  • Täck näsa och mun med munskyddet och se till att det inte finns något utrymme mellan huden och skyddet.
  • Rör inte vid munskyddet så länge du bär det. Om du ändå råkar göra det, tvätta händerna med tvål och vatten.
  • Byt munskyddet så fort det blir fuktigt.
  • Vidrör munskyddet enbart genom resår- eller knytbanden. Vidrör inte framsidan av munskyddet.
  • Kasta munskyddet direkt efter bruk i en soptunna med lock. Använd engångsmunskydd aldrig mer än en gång.
  • Tvätta händerna när du har tagit av dig munskyddet eller använd handsprit.

Ett munskydd kan hjälpa till att förhindra spridningen av coronaviruset, men bara i kombination med de andra åtgärderna. Fortsätt alltså att tvätta händerna, håll tillräckligt avstånd och håll dig till alla andra åtgärder som myndigheterna har tillkännagivit.

Stay safe!

Om Dokteronline.com

Dokteronline.com är en plattform som sammanför konsumenter, läkare och apotek för att komma fram till personlig vård. Dokteronline.com tror på ansvarsfull självregi när det handlar om symptom som lätt kan behandlas.

Källor

College ter Beoordeling van Geneesmiddelen. (2020a, 23 april). Risico op ernstige bijwerkingen door chloroquine en hydroxychloroquine bij coronapatiënten. [Risk för allvarliga biverkningar av klorokin och hydroxiklorikin hos coronapatienter.] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.cbg-meb.nl/actueel/nieuws/2020/04/23/risico-op-ernstige-bijwerkingen-door-chloroquine-en-hydroxychloroquine-bij-coronapatienten

College ter Beoordeling van Geneesmiddelen. (2020b, 24 april). Updates: Medicijnen tegen coronavirus en beschikbaarheid van andere medicijnen. [Uppdateringar: Läkemedel mot coronaviruset och tillgång till andra läkemedel.] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.cbg-meb.nl/onderwerpen/medicijninformatie-het-nieuwe-coronavirus/updates-medicijn-tegen-coronavirus-en-beschikbaarheid-van-medicijnen

de Visser, E. (2020, 5 april). Coronapatienten krijgen bloedplasma met antistoffen. De grote vraag: gaat het werken? [Coronapatienter får blodplasma med antikroppar. Den stora frågan är: kommer det att fungera?] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.volkskrant.nl/nieuws-achtergrond/coronapatienten-krijgen-bloedplasma-met-antistoffen-de-grote-vraag-gaat-het-werken~baf9a4e6/

Gutiérrez, P. (2020, 28 april). Coronavirus world map: which countries have the most cases and deaths? [Coronavirusets världskarta: vilka länder har flest infekterade och dödsfall?] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.theguardian.com/world/2020/apr/28/coronavirus-world-map-which-countries-have-the-most-cases-and-deaths

Kuijper, K. (2020a, 24 april). Coronavaccin: de stand van zaken. [Coronavaccin: så ligger det till.] Rågdfrågat 28 april 2020, på https://www.zorgwijzer.nl/zorgverzekering-2021/coronavaccin-de-stand-van-zaken

Kuijper, K. (2020b, 24 april). Coronavirus: dit is het goede nieuws. [Coronaviruset: det här är den goda nyheten.] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.zorgwijzer.nl/zorgverzekering-2021/coronavirus-dit-is-het-goede-nieuws

NHS. (2020, 23 april). Who’s at higher risk from coronavirus. [Vem är i riskzonen för coronaviruset?] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.nhs.uk/conditions/coronavirus-covid-19/people-at-higher-risk-from-coronavirus/whos-at-higher-risk-from-coronavirus/

Nieuwenhuis, M. (2020, 10 april). Zeven vragen over coronatests in Nederland. [Sju frågor om coronatester i Nederländerna.] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.parool.nl/nederland/zeven-vragen-over-coronatests-in-nederland~b83e794c/

WHO. (u.d.). When and how to use masks. [När och hur man ska använda munskydd.] Rådfrågat 28 april 2020, på https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/advice-for-public/when-and-how-to-use-masks